Lantisen på Stureplan

Idag är en dag då jag har tålamod som en treåring ungefär.
Påbörjar något. Allt från tanke till handling. Och tröttnar innan jag ens kommit halvvägs in i resonemanget.

Ja, ni förstår vilket fantastiskt blogginlägg det här kommer bli...

Vi började vårat Objektteater-block idag, vilket visade sig betyda precis nästan exakt vad vi hade väntat oss.
Jag tror att jag kanske är ganska bra på det här och kände mig både stressad och ivrig, blandat med desorienterad och tanksprid.
Jag döpte mentalt mitt lakan till George the dog. Ja, för inte fan var det en apa! Det såg väl vem som helst att det var en hund!

Efter en lunch med Friskis begav jag mig hem för att byta om inför min "dejt" för kvällen. Dessvärre blev han tvungen att jobba och jag känner mig inte superpepp på att sitta och vara social på just det stället just idag.
Så, vad skulle göras istället?
Tankarna snurrade och snurrade innan jag insåg att det är helt ok att bara vara hemma.
Tja, ok, det beslutet togs kanske efter att jag funderat över resten av veckan... Onsdag, torsdag, lördag på PBTS, fredag på PC och sen möte med Razzle Dazzle-boysen på söndag.
Det ÄR helt ok att inte göra något idag.
Mycket med tanke på att jag redan bävar inför morgondagen och den är inte ens här en. Hur ska tiden räcka!? Vi får se helt enkelt. Ibland vinner man.