Grattis min ungdom!
För någon dag sen vaknade jag när klockan ringde, efter tre och en halv timmas sömn, och tänkte; Fy fan vad är det jag håller på med!?
Det var en konkret tanke, oftast annars brukar mina funderingar inte vara så konkreta, men dom rör sig på ungefär samma sätt.
Det handlar om hur jag lever mitt liv, mina val och allt som händer och har hänt.
Många av mina vänners liv börjar bli sådär riktigt stabila nu. Familj med barn, förlovningar, bröllop, välplanerade semestrar och egenägda boenden.
Och ibland kan jag bli så obeskrivligt avundsjuk på detta!
Men sen kommer insikten; Jag lever ju faktiskt ett liv som är mitt.
Än har jag inte nått alla mina mål, men allt jag gör just nu leder ju i slutändan dit.
Och jag har inte tråkigt, jag vantrivs inte och jag ångrar ingenting.
Man kan inte få allt. Man kan inte ha kakan och äta kakan. Man måste välja och man måste vara stolt över sina val.
Jag är stolt.
Fick reda på nu i veckan att mitt ex har förlovat sig. Ingenting som borde förvåna mig, dom har varit tillsammans i fyra år. Inte heller någonting som borde såra mig eftersom att jag kom över honom för ett bra tag sen.
Men ändå stack det lite i ögat att han "hann först". Jag som inte ens vill gifta mig! Hur tänker jag!?
Antar att det handlar om att ungdomsepoken är slut på riktigt nu.
Trots att jag och han inte har någon kontakt med varandra längre så var han en sån stor del av min ungdom.
Det var med honom jag lärde mig vad vardagskärlek faktiskt innebär. Det var vi som reste iväg tillsammans en längre tid för första gången. Det var med honom jag skaffade min första lägenhet, firade min första jul hemifrån, planerade min framtid och delade vardagen.
Jag tapetserade hans internatrum med post it's med texten "Jag älskar dig". Han skrev en bok till mig.
Han är mitt Öland, han är mitt Mallorca, han är mitt Jönköping.
Och trots att våran relation slutade så trassligt (FÖRLÅT!) så kommer minnena av vår tid tillsammans alltid finnas kvar med värme.
Han är min ungdom.
Och jag hoppas att det vi lärde varandra finns kvar inom honom och har hjälpt honom i hans nuvarande relation.
Det var en konkret tanke, oftast annars brukar mina funderingar inte vara så konkreta, men dom rör sig på ungefär samma sätt.
Det handlar om hur jag lever mitt liv, mina val och allt som händer och har hänt.
Många av mina vänners liv börjar bli sådär riktigt stabila nu. Familj med barn, förlovningar, bröllop, välplanerade semestrar och egenägda boenden.
Och ibland kan jag bli så obeskrivligt avundsjuk på detta!
Men sen kommer insikten; Jag lever ju faktiskt ett liv som är mitt.
Än har jag inte nått alla mina mål, men allt jag gör just nu leder ju i slutändan dit.
Och jag har inte tråkigt, jag vantrivs inte och jag ångrar ingenting.
Man kan inte få allt. Man kan inte ha kakan och äta kakan. Man måste välja och man måste vara stolt över sina val.
Jag är stolt.
Fick reda på nu i veckan att mitt ex har förlovat sig. Ingenting som borde förvåna mig, dom har varit tillsammans i fyra år. Inte heller någonting som borde såra mig eftersom att jag kom över honom för ett bra tag sen.
Men ändå stack det lite i ögat att han "hann först". Jag som inte ens vill gifta mig! Hur tänker jag!?
Antar att det handlar om att ungdomsepoken är slut på riktigt nu.
Trots att jag och han inte har någon kontakt med varandra längre så var han en sån stor del av min ungdom.
Det var med honom jag lärde mig vad vardagskärlek faktiskt innebär. Det var vi som reste iväg tillsammans en längre tid för första gången. Det var med honom jag skaffade min första lägenhet, firade min första jul hemifrån, planerade min framtid och delade vardagen.
Jag tapetserade hans internatrum med post it's med texten "Jag älskar dig". Han skrev en bok till mig.
Han är mitt Öland, han är mitt Mallorca, han är mitt Jönköping.
Och trots att våran relation slutade så trassligt (FÖRLÅT!) så kommer minnena av vår tid tillsammans alltid finnas kvar med värme.
Han är min ungdom.
Och jag hoppas att det vi lärde varandra finns kvar inom honom och har hjälpt honom i hans nuvarande relation.
Klas och Annika - Superstort grattis och jag hoppas verkligen att ni är superlyckliga med varandra!
Det är nog första gången jag kan säga det från hjärtat och mena det av hela mig. Ännu ett tecken på att ungdomsepoken är över? ;)
Annars då? Tja, sommaren har varit kaotisk och hösten hittills fantastisk!
Höst är nog min årstid. :)
Skolan har fortsatt och på söndag har vi våran andra improföreställning för terminen. Jag älskar mitt val att gå här!
Jag försöker sluta på två av mina tre arbetsplatser och det går ganska bra. Målet är att bara jobba på PBTS och på så vis får tid över till projekt, socialt liv och... kärlek...:)
Det är så mycket som händer överlag så jag vet inte var jag ska börja! Idag unnade jag mig en heeelt ledig dag. Jag har försökt få till det i över tre veckor, men det är alltid någonting inplanerat eller som måste göras.
Man borde inte klaga, och det gör jag inte heller! Men att snitta på fyra timmars sömn per natt kanske inte är idealiskt heller.
Nu ska jag filmmysa med någon jag tycker om! :)
Annars då? Tja, sommaren har varit kaotisk och hösten hittills fantastisk!
Höst är nog min årstid. :)
Skolan har fortsatt och på söndag har vi våran andra improföreställning för terminen. Jag älskar mitt val att gå här!
Jag försöker sluta på två av mina tre arbetsplatser och det går ganska bra. Målet är att bara jobba på PBTS och på så vis får tid över till projekt, socialt liv och... kärlek...:)
Det är så mycket som händer överlag så jag vet inte var jag ska börja! Idag unnade jag mig en heeelt ledig dag. Jag har försökt få till det i över tre veckor, men det är alltid någonting inplanerat eller som måste göras.
Man borde inte klaga, och det gör jag inte heller! Men att snitta på fyra timmars sömn per natt kanske inte är idealiskt heller.
Nu ska jag filmmysa med någon jag tycker om! :)
