Lantisen på Stureplan

Ja gott folk. Nu är sommaren över. Snyft och snörvel!
Jag har förstått detta på flera olika sätt. Dels dessa;

- Jacka är nu ett måste även när man inte åker moppe.
- Jag är tillbaka i Sthlm. Fast nu som bofast...
- Mina sommar-arbetskamrater och jag var på avslutningskryssning. Ojojoj, kan vi väl sammanfatta den lite kort. (Kommer nog komma som en anekdot lite senare.)
- Man skriver september efter numret i dagens datum.
- Mina vänner har sagt till mig att det är dags att börja blogga igen.

Så då är det väl dags.
Vad har då hänt? Tja, Muppen skrev alldeles nyss till mig att jag är en ny människa. Det kanske inte stämmer helt, men däremot så känner jag att jag hittat en jävla massa glädje igen. Jag är nyfiken, villig och inspirerad. Till det mesta!
Jag har ersatt ordet Nej med ordet Ja i de flesta meningar jag skriver, tänker och säger.
Och efter att ha funderat en hel del så bestämde jag mig för att det finns för många intressanta människor i min omgivning för att inte umgås med dem, så jag har börjat med det.

Kom precis hem från en kaffe med min alldeles egna lilla Spåtant (nej, hon spår mig inte, men hon skulle lika gärna kunna göra det...) och är full med energi, kreativitet och glädje. Jag vill börja nu! Och du, han var ju lite rolig han också! Kul när det är kul. Eller, nu börjar det bli lite kryptiskt det här...

Men! Det är nu det börjar gott folk! Han med håret hade fel; Jag är inte 27 men livet är på väg ändå!
Jag har börjat nysta i allt det där som var så jobbigt att jag inte ens tänkte på det (nej, jag har inte gått i terapi, bara börjat öppna ögonen.) och jag ser slutet på det.
Hej Höst, jag har ingen ångest! Lovar att inte ens klaga på kylan innan jag börjat förfrysa fingertopparna igen. Det vi kan väl räkna med framåt november kanske...

Och gud, nu har jag inte skrivit allt det jag ville skriva ens men ändå har jag hoppat förbi det! Som vanligt så funkar tankarna fortare än fingrarna.
Jag ville ju berätta om alla fantastiska människor jag mött! Jag ville sätta dem på kartan, komma ihåg dem och ge dem credd. Men så svek mig orden igen.
Damn... Men ni är guld! Det vet ni! Jag har sagt det och även skrivit det i fina små personliga mail med avslutningen; Kram.

Har du inte fått ett sånt mail så betyder det inte att du inte är fantastisk, bara att du inte var inkluderad i det fantastiska jag tänkte på just då.
Snacka om att skriva in sig själv i ett hörn! :)
Fast det gör inget! Alla som behöver förstå förstår. Eller?

Men nu är vi tillbaka idag, eller nej, nu började jag tänka på lördagen och kan inte bestämma mig för om jag har dåligt samvete eller inte. Det är svårt sånt där... Men kunde jag varit tydligare!?
Ja antagligen, om jag inte hade svept det där äckliga glaset beskt rosévin... Men nej, jag har nog inte dåligt samvete. Nej. Nu bestämmer jag att jag inte har det.
Du känner mig så pass väl att du dessutom borde ha anat detta. Är det första gången? Nej, jag tror inte det...
Du har hört historierna och även varit semi-delaktig i dem, så tja. Nej, nu lämnar jag det här...

Well well... åter till idag!
Jag bullade med Bossen och Muppen! Mycket trevligt! Drog iväg ett samtal och förvånades återigen över det nya Stjärnskottet. Och kände Skat-vibbar från Alibaba... Har ni funderat på att kanske para ihop dem?
Skatan och Alibaba forever säger jag!

Men men, nu blev jag trött all of a sudden!
Bäst att råda bot på genom att sova!

Detta var nu börja på hösten, så ni kan ju se fram emot fler inlägg... Tex imorgon! ;)