Lantisen på Stureplan

Jag kom inte ut så starkt igår. Något jag egentligen inte hade jätte stor anledning till eftersom att fredagen endast bestod i jobb (Wow, vilket ställe! Absolut kan absolut!) och sen lite öl med en ny, trevlig bekantskap.
Iaf så låg jag kvar lääänge i sängen och drack varm choklad med marshmallows, tittade på film och catchade upp med lite folk på fb.
När jag väl tog mig upp och ut var mitt enda mission att köpa en tärning för att sedan bestämma hur resten av dagen skulle se ut.
Det gick sådär.
Jag köpte tärningen. Fick ett samtal jag verkligen inte hade väntat mig. Och behövde inte tärningen.
Det alternativet vann direkt.
Så jag mötte en ganska fantastisk människa. Vi köpte pizza (jag som nästan aldrig äter pizza!) och lördags-mys-grejer. Sen åkte vi hem till mig, tittade på två romantiska filmer, pratade alldeles för mycket, drack rödvin och myste. Bästa lördagen på länge!
Efter att nu ha ätit frukost på sängen är han på väg till sin sida av stan och jag börjar inse hur random livet kan vara.
Det känns som vi har känt varandra hur länge som helst, men om man räknar efter är det inte ens två dagar sen vi träffades. Strange. Så brukar man oftast känna när man varit riktigt onykter och inte riktigt har koll på läget, men ingen av oss har varit onyktra. Som sagt; allt jag kan säga är Strange.
Fast på ett bra sätt.
Nu ska jag försöka ta tag i den här dagen också.