En ensam lördagskväll.

Saknar dig sen du försvann, Saknar o känner mig halv. Nu.
Saknar dig, Saknar vår lek, den som vi gjorde du vet. Den
Saknar och höra mitt namn Sägas, Jag saknar din hand
Saknar din pappas familj, Saknar o ligga intill. Dig.

Men öppna du den där dörren. Ta på dig skorna. Måste jag ta sönder dig?

För mycket vatten ska rinna, Under många broar, Innan jag glömmer dig.

Torsdag och Fredag - SJUKSTUGA!
Så fruktansvärt tråkigt, men välbehövligt.
Idag var det filminspelning. Inte så välbehövligt. Men ett måste. Nu ligger jag i sängen igen.
Död, men uttråkad, sällskapssjuk, frustrerar och ensam! Vet ni hur tråkigt det är!?

Vet inte riktigt var texten här över passar in. I mitt liv. Det är så. Sant. Men.
Det är mest nostalgi liksom. Nostalgi med vemod. Men ingen sorg. Ingen smärta.
Antar att vattnet runnit redan. Eller redan och redan.

Jag har griljerat skinka. Nu ska jag smaka på den. Det bästa med julen. Fast det är inte jul än. Det gör inget. Det är det bästa med just nu. Nästan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0