Lantisen på Stureplan

Tja, det är typ vad jag och Muppen spenderade eftermiddagen med... Och vet ni?
Det känns lite lättare nu!

Nu är det på med hårdhandskarna som gäller och slå hårt mot hårt och... tja... säga NEJ!

Som jag sa till Bossen så känns det som att jag står i ett rum fullt med människor och skriker, men det är inte en jävel som hör mig.
En typiskt obra känsla!

Men det har iaf varit soligt på mina fötter! Uppskattas!
Och det luktade nyklippt gräs när jag klev av tåget! Fantalastiskt som en go tjej jag känner skulle sagt.

Vet inte varför, men jag känner mig liksom lugnare nu när jag fått klaga av mig allting.
Det är som att allting har fått luft och stenen som låg där har liksom... fått flytbojar?

Dock kom ju det svarta kladdet in imorse... Damn vad jag inte klarar av den människan!
Och med sig hade han ett annat kladd som liksom kladdade fast sig och trodde att han kunde bjuda på kaffe hipp som haver!
VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ VÄRLDEN!?
Men men...

Nu ska jag försöka komma på en låt som är riktigt Vagnhärd... alternativt Trosa om jag inte hittar något...
För inte fan är det Ullis som åker epa!!!