Fredag den 14 maj - Sammanfattning.
Vääääldigt slapp dag!
Har varit huslig och duktig.
Men överlag inte gjort så mycket.
Funderat på situationer och omständigheter ganska mycket idag.
Mycket för att det känns lite som en tidsresa imorgon, samtidigt som jag vet att det absolut inte är det.
De senaste åren har bestått av så många förändringar och beslut att det nästan känns läskigt att komma tillbaka.
Jag satt i hammocken och tittade på björkarna som slår ut och blommorna som precis vaknat till liv och insåg att det är första gången på fyra år jag ser Sverige vakna ur sin vinterdvala.
Och det fantastiska var att jag inte kände någon panik över det.
Jag kände mig ganska lugn. Är nog ändå nöjd med vad som händer just nu.
Inte allt, men mycket. Och förhoppningsvis leder det till att allting blir bättre än det varit.
Inte för att allt varit dåligt, det har varit fantastiskt stundvis!
Men mycket som har hänt har inte alltid varit positivt.
Trots det är jag grymt glad och stolt över allt jag gjort, upplevt och gått igenom.
Jag hade inte varit den jag är idag utan det.
Alldeles nyss satt jag och slösurfade på facebook och insåg dessutom hur liten världen är.
Det är nästan så att jag snubblar på mig själv, så liten!
Jag var nämligen inne på en persons sida som jag jobbade med på Mallis mitt första år där.
Bläddrade igenom hans bilder och känner igen namnet på en person som kommenterat en av dem.
Det visar sig att killen från Mallis pappa är tillsammans med en människa som jag relativt nyligen träffade här i Stockholms mamma. Sjuuukt!
En annan sån grej hände på jobbet för nån vecka sen...
Vi har listor som vi ringer ifrån och jag hamnade hos ett företag som jag aldrig hört talas om. Men jag känner hemskt väl igen namnet på den som receptionisten säger att den jag borde prata med.
Det visar sig att hon är mamma till en kille som jag träffade i vintras!
Ni tycker säkert att det är dravel, men jag har en fruktansvärt romantisk och naiv sida som vill tro att det finns en mening med allt och att ingenting är slump.
Sen gäller det bara att hitta meningen! Inte det lättaste...
Har varit huslig och duktig.
Men överlag inte gjort så mycket.
Funderat på situationer och omständigheter ganska mycket idag.
Mycket för att det känns lite som en tidsresa imorgon, samtidigt som jag vet att det absolut inte är det.
De senaste åren har bestått av så många förändringar och beslut att det nästan känns läskigt att komma tillbaka.
Jag satt i hammocken och tittade på björkarna som slår ut och blommorna som precis vaknat till liv och insåg att det är första gången på fyra år jag ser Sverige vakna ur sin vinterdvala.
Och det fantastiska var att jag inte kände någon panik över det.
Jag kände mig ganska lugn. Är nog ändå nöjd med vad som händer just nu.
Inte allt, men mycket. Och förhoppningsvis leder det till att allting blir bättre än det varit.
Inte för att allt varit dåligt, det har varit fantastiskt stundvis!
Men mycket som har hänt har inte alltid varit positivt.
Trots det är jag grymt glad och stolt över allt jag gjort, upplevt och gått igenom.
Jag hade inte varit den jag är idag utan det.
Alldeles nyss satt jag och slösurfade på facebook och insåg dessutom hur liten världen är.
Det är nästan så att jag snubblar på mig själv, så liten!
Jag var nämligen inne på en persons sida som jag jobbade med på Mallis mitt första år där.
Bläddrade igenom hans bilder och känner igen namnet på en person som kommenterat en av dem.
Det visar sig att killen från Mallis pappa är tillsammans med en människa som jag relativt nyligen träffade här i Stockholms mamma. Sjuuukt!
En annan sån grej hände på jobbet för nån vecka sen...
Vi har listor som vi ringer ifrån och jag hamnade hos ett företag som jag aldrig hört talas om. Men jag känner hemskt väl igen namnet på den som receptionisten säger att den jag borde prata med.
Det visar sig att hon är mamma till en kille som jag träffade i vintras!
Ni tycker säkert att det är dravel, men jag har en fruktansvärt romantisk och naiv sida som vill tro att det finns en mening med allt och att ingenting är slump.
Sen gäller det bara att hitta meningen! Inte det lättaste...
Detta har vi lärt oss i idag:
Att jag kan mer än jag tror.
Detta ser vi fram emot imorgon:
Bröllop, fisk och sol?
Att jag kan mer än jag tror.
Detta ser vi fram emot imorgon:
Bröllop, fisk och sol?
Kommentarer
Trackback
