Lantisen på Stureplan

Jag har varit jävligt tacksam å det senaste.
Tror att jag fortsätter med det. Men nu är jag mest tacksam mot mig själv.
Mig själv och min talang för skådespeleri!
Vad hade jag gjort utan den!? Antagligen varit mer see-through än jag är nu.
Jag känner mig komplicerad. Brukar inte vara så komplicerad.
Men om sanningen ska fram så är jag nervös och det gör mig komplicerad.
Det känns viktigt på något vis och det gör mig rädd. Så brukar det absolut inte vara!
Trots att jag försöker vara som jag varit tidigare så håller det inte. Inte alls faktiskt.
Bita i det sura äpplet?