The beginning of an epic blog... *host host*

Tja, jo, jaha, ok, men alltså, ja, jo...
Så skulle man börja blogga också...
På begäran av älskvärda arbetskamrater ska jag alltså nu börja printa ner sanningar och iakttagelser av min fantastiska vardag och värld.
Mycket kommer handla om jobbet... Mest för att den mesta vakna tiden spenderas där... Och för att jag tror att det är en av de mest intressanta delarna av mitt liv... För det måste väl vara intressant? Eller?

Jag vete fan... Jag tror att jag ska börja något helt nytt och galet... EN TRÅKIG BLOGG!

Ja, för inte ska vi lura nån att tro att jag är rolig! Det vore att ta saker lite för långt...

Nej, tråkig blogg får det bli! Inga bilder på "got-to-have-shoes", inget kändisskvaller, inga diettips, inga musiktips, ingenting som ni egentligen skulle vilja läsa om! Letar ni efter sånt så får ni läsa nån annanstans.
Belive me; det finns sånt där ute i etern iaf! Så att det räcker och blir över!

Men vi ska väl kanske börja från början... Jag har hört att man gör så...
Ska försöka "fånga läsarna"...Well... Jag bryr mig inte så mycket, men måste erkänna att jag funderat lite...
Först tänkte jag; Jag ska skriva under psedonym så ingen vet vem jag är!
Sen såg jag adressen mina kollegor registrerade åt mig... Plus att jag insåg att inte en enda levande människa som jag känner i Sverige skulle få för sig att läsa en sån här blogg iaf! Så det spelar ju ingen roll!

Så varsågoda; Ida heter jag! Har precis lyckats överleva i 25 år och tycker det är ganska roligt att låtsas vara åldersnojjig. Väldigt roligt faktiskt! Speciellt med tanke på att jag jobbar med en massa ynglingar... Men det kommer vi alldeles strax till!
Först tänkte jag berätta allt värt att veta om mig, sen får dom komma med i bilden... På ett hörn...

För att fortsätta om mig; Jag är född och uppvuxen i Vagnhärad. Vet du inte vart det ligger så låtsas för att inte verka dum. Är egentligen inte speciellt patriotisk, försökte faktiskt fly härifrån så fort jag bara kunde när jag var yngre och detta resulterade i att jag gjort en jävla massa på en jävla massa platser i världen.

Nu i november kom jag hem från fyra år utomlands och bestämde mig för att bli vuxen. Det har gått sådär än så länge. Jag flyttade iaf hem till pappi i det stora gula huset med tomte på taket och är än så länge kvar där.
Letar alldeles för sporadiskt efter lägenhet i Sthlm dock eftersom att jag efter ett par turer fram och tillbaka nu slutligen hamnat som anställd på Collage Event på Collage. Japp... Östermalm... Jag vet... Skratta ni! Lantisen på Stureplan... That's me! Men det är lugnt! Jag tar den för laget!

En flytt norr över blir nog iaf inte aktuellt förren efter sommaren eftersom att jag tänker tillbringa den i mitt fantastiska Trosa! Ohh jag blir nostalgisk bara jag tänker på det! Fabulöst underbart bra!

Mer om just Trosa skriver jag sen känner jag... Annars blir jag kvar här till midnatt nästa vecka...

Vad gör jag på Collage Event då? Tja, inte vet jag egentligen... Allt dom ber mig om? Så billig är jag... *host*
Jag är generellt den som syns med jämna mellanrum utanför Collage på vardagarna mellan 9-17 och försöker döda mig själv med passiv rökning. Dessutom är jag grym på att koka kaffe! Det är mitt trick för att locka kunder! Dessvärre är det inte många som ens brukar komma ihåg att dricka kaffe! Min bricka brukar stå orörd... *snyft*

Förutom mig så finns det tre stjärnor till på Collage Event. Eller, dvs, tre stycken som är där 24/7 iaf. Sen har vi en del andra random lirare som ni garanterat kommer få höra om senare...
Men stjärnorna är iaf de bästa av människor! Lite unga, men what can you do!?
Två av dem ska föreställa manligt kön och de är såna där som längtar extremt mycket just till denna sommaren eftersom att den kommer innebära att de får kliva in på Systembolaget med huvudet högt.
En av dem kallar jag Muppen och den andra kallar jag Mini Muppen. Det har egentligen ingenting med storlek att göra utan snarare.... Tja, jag vet faktiskt inte.
Sen har vi chefen! Hon är en hon! Väldigt mycket hon! Hon gillar skor! Och kan göra till och med mig vacker! Även fast det tar sin tid... Henne kallar jag från och med nu Boss.
Hur löjligt är det egentligen inte med smeknamn när dom och garanterat alla som kommer läsa det här kommer veta vilka dom är iaf!? Men men, jag är snäll nu... Gjorde ju en deal med Muppen igår om att inte vara en sån bitterfitta, då ska han ju vara ambitiös så den kan jag inte riktigt bryta.

Nu känner jag dock att jag tappat tråden lite... Det kan lätt bli så när det handlar om saker i mitt huvud...
Men här är en början iaf.
Resten får ni veta om ni läser och ställer frågor. Frågor är bra, för dom kan jag svara på!

Nu ska jag komma på nåt bra att avsluta med... Asch, same shit! Jag ska ju ändå skriva vidare sen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0